I morse när vi kom till sjukhuset var det massa läkare inne på Tyras rum. Hjärtat flög upp i halsgropen innan en sköterska kom ut o berättade att det var Tyras rumskompis som behövde akutopereras inne på rummet. Känslorna var en blandning av lättnad, skam och medlidande. Operationen skulle ta några timmar och sen var det vila (med besöksförbud) fram till två. Jag blev lite arg för att dom inte ringt och berättat att vi inte skulle få träffa henne förrän efter kl 14 men medlidandet för granntjejens föräldrar tog över.

Jag är väldigt beskyddande. Igår började jag gråta för att en sköterska hostade på Tyra. Ingen får hosta på min bebis!

Vi hade möte med våran nya kurator idag. Hon ser till att vi mår okej och hjälper till med praktiska saker som att fylla i blanketter till försäkringskassan. Det är en värdefull hjälp när man inte är klar i huvudet och prioriterar annat. Under mötet kommer kirurgerna Jönsson och Friberg in. "Det står i journalen att mamma är orolig. Vad är du orolig för?" sa Friberg lika rakt som alltid. Kirurgerna är så uppriktiga så man blir alldeles paff. Dom gissade att Tyra skulle bli av med respiratorn i slutet av veckan.

En av narkosläkarna kom och ville prata med mig o Dennis avskilt. Han sa att det inte var något farligt men pulsen var ändå så hög att det gjorde ont när vi gick till ett konferansrum. Han hade pratat med genetikern och den totala kromosomkontrollen såg fin ut... MEN... Nu väntade vi oss något fruktansvärt besked. Två allvarligt sjuka barn var på väg in och behövde plats på BIVA. Vi skulle få flytta till neonatal, avdelning 316, ovanför förlossningen. Var det inget värre?! En suck av lättnad. Jag hoppades att just Tyra blev flyttad för att hon är så himla duktig och stark och inte för att jag är dumsnäll som Stig-Helmer och får ta annexet, haha!

Väl på neonaltal kändes det mesta fel och ovant. Jag tyckte personalen frågade oss saker som de borde veta. När jag sen sa till att Tyra verkade orolig, var för vaken, kväljde och behövde lugnande lyssnade dom inte riktigt. Jag grät och grät av att se min lilla skrutta sån. En sköterska frågade om jag var förkyld! Då sa Dennis till på skarpen.

Nu ska det bli skönt att lägga sig så att det kan bli en ny dag. Jag är säker på att imorgon kommer bli en bättre dag. Jag vill inte vara besvärlig men det är ju mitt barn det handlar om...

 

Natasja

29 november 2010 23:44

Du ska få va besvärlig!
Personalen på biva är oftast bättre än neo för de är vana vid svårt sjuka barn på biva och deras föräldrar men neo har inte riktigt den kunskapen, så kände i a f jag.
Tur du har Dennis som säger ifrån.
Hoppas så att hon blir av med respen denna veckan.

Skönt ni har kontakt med en kurator, det behövs. Jag hade det inte och det saknade jag, för mycket hände på kort tid och jag får betala priset för det nu. Nu mår jag fruktansvärt dåligt och det är som att jag tar igen det jag inte visade på sjukhuset.

Tänkte svara på det du svarade på tidigare. Ja det är väldigt olika hur vården ser ut på olika sjukhus, det märks nu. :p Men bara Tyra mår bra så spelar det ingen roll.
Kram

http://blogg.aftonbladet.se/kampenforlivet

 

Joakim G

29 november 2010 23:49

Stort Grattis till bebisen, hela Öisgården jublar över att allt har gått så bra :)

Joakim G

 

Emma

30 november 2010 10:30

Vilken liten kämpe ni har och vad skönt att hon blivit flyttad. Det måste ju vara ett gott tecken!
Jag är här inne och kikar nästan varje dag, det är så skönt att se att det går framåt. Jag håller mina tummar! Hoppas det är ok att jag kikar om och läser, och kommenterar ibland, även om inte vi känner varandra så mycket...

Kramar Emma
(Camillas kompis)

frokentyra

30 november 2010 13:08

Det är bara roligt att du vill läsa. Bloggen är till för alla som är nyfikna och för mig själv. Det är väldigt skönt att få skriva av sig och fungerar som en slags dagbok. Har förstått att det är flera kompisars kompisar som läser och det är bara kul.

Själva flytten var bara pga platsbrist men vi är glada för framstegen hon gjort tidigare.

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går,Tyra har fyllt 3 år och Jack är 5 ½ månad. Tyra är inne i en väldigt trevlig fas. Hon är lillgammal och kärleksfull. Jack får mycket kärlek men gränsen mellan en kram och en nacksving är hårfin. Likaså gränsen mellan att kittlas och rivas o...

Fredagen den 14:e juni kom äntligen lillebror. Han vägde 4260 g och var 52 cm lång så det var en redig bit. 3 cm kortare och 700 g tyngre än Tyra. Det blev ingen Charlie, utan en Jack Elis Klang. Allting har gått fint och vi mår bra allihop. Idag är ...

Ingen bebis än. En morgon vaknade jag av att Tyra satt ca 3 cm ifrån mitt ansikte och frågade "Kommer lillebror snart?" "Ja, det undrar jag med. Längtar du efter honom?" svarade jag. "Nä" sa Tyra.   Med Tyra gick jag över 10 dagar och nu har jag ...

Tyra verkar helt införstådd med att det ska komma en liten bebis. "Jag ska få en lillebror. Han ska heta Charlie och han kommer bajsa" har hon stolt berättat på dagis. Tyra tyckte först att han skulle heta Super-Charlie men vi tycker det känns lite k...

I början på januari sa jag något förbjudet till Dennis: "Guuud va länge sen det är som Tyra var sjuk..." Samma natt vaknade jag av ett ljud jag aldrig tidigare hört. Tyra skrek och var så hes att det lät som i en skräckfilm. Hon hostade och väste när...