Vår midsommar var lugn men bra. Jag hade övertalat Dennis om att åka till Smögen över dagen. Jag såg framför mig hoppsande barn i orangea flytvästar och kransar i håret á la Saltkråkan men istället var bryggan full av 18-åringar. Vi fick promenerat lite och käkade skaldjur men sen åkte vi till landet istället. Där väntade mer mat. Först midsommarmat och senare grill. Det är underbart att vakna upp och kunna ta sig ett dopp före frukost. 

På midsommardagen var det grill hemma hos familjen Östman i Torslanda. Mycket trevligt och himmelskt gott! Dagen efter blev det några timmar på hemnet. Mattias och Sara har det så fint och jag blir så sugen på att flytta.

Igår var vi på picknick med mammakompisarna vid näckrosdammen. Solskyddstältet kom till användning men jag lyckades bränna axlarna. Efter några timmar såg vår plätt ut som ett festivalområde med skräp, tält och spyor. Tyra lyckades dessutom bli kräkt på men hon var lika glad för det.

Idag har jag haft semesterkänsla hela dagen. Kanske för att det är så fint väder och kanske för att vi har ätit både lunch och middag ute. Vi åt lunch på Avalon med mina jobbarkompisar Hanna, Jenny och Lill-Erik. Erik är bara 1½ månad och sov sig igenom hela lunchen. Sjukt söt! (bra jobbat Jenny o Andreas) Tyra satt med i egen stol och skötte sig. Jag var rädd att hon skulle störa dom andra gästerna men det gick riktigt bra. Tack för en trevlig lunch!

Ikväll hade inte Dennis någon träning så vi gick ut och åt. Uteserveringen på Incontro var tyvärr helt full så det blev ett café i närheten. Såå skönt att kunna gå i linne på kvällen. Vi fick invigt vår nya vagn, en Chicco Liteway. Himla smidig och Tyra gillade den.

Igår vaknade jag av att regnet piskade mot rutan. För att bli lite gladare kollade jag vädret på Rhodos, 32 grader och sol. Jag fick för mig att prova bikinis och sen var humöret snabbt nere igen. Kroppen har förändrats. Vågen visar ungefär samma som innan jag fick barn men fyllningen har förflyttat sig och kroppen ser liksom lite ledsen ut, haha! Jag bryr mig inte jättemycket men kan bli arg på mig själv för att jag inte var mer nöjd tidigare. Jaja... Tyra va i alla fall vansinnigt söt i min bikini.

Efter bikiniprovning åkte vi till sjukhuset. Höft- och bäckenröntgen och sedan läkarbesök på ortopeden. Det såg jättebra ut och vi ska tillbaka när hon kan gå utan stöd. Det var kontroll efter frejkakudden men han kollade även på ryggen lite snabbt. Det var inte lätt för Tyra var så nyfiken och försökte vända sig om hela tiden. Personalen är så himla gullig och varma. Blir glad av deras bemötande av både föräldrar och barn. Jag hade ett par timmar att fördriva mellan besöken och efter lunch och obligatorisk munkfika satte jag mig i Lydias trädgård. Den ligger vid lekterapin och är jättemysig. Där kan även svårt sjuka barn få titta på porlande vattenfall och smaka på bär direkt ifrån buskarna.

Igår var det ett år sedan Dennis friade till mig. Vi har ingen brådska med bröllop utan det ligger ganska långt fram. Vi firade dagen med en picknick med jordgubbar och grädde på vardagsrumsgolvet. När Dennis kom hem var klockan så mycket och det var inget kul väder så det var alldeles lagom.

Idag vaknade jag av att fastighetsskötaren ringde klockan nio (!!). Då var Tyra vaken och låg o lekte tyst i sin säng. Vi har haft besök av Carolina och lille Arvid. Mycket trevligt! Nu ska vi på bio. Eva o Monne ska passa Tyra. Tusen tack! Eva är jättenervös men jag är lugn och  Helt övertygad om att det kommer gå kanon.

Nu är hela familjen förkyld. Min förkylning börjar ge med sig och jag mår okej men låter fortfarande som en kratta. Tyra började imorse. Hon har lite feber, snorar och är lite ynklig emellanåt. Dennis är enligt honom själv dödssjuk. Tänk att samma förkylning kan slå så olika. Igår kom han knappt upp ur soffan på hela dagen och pratade med svag stämma. Halvvägs till dödsriket återvände han och gick faktiskt till jobbet idag, men träningen hoppade han över. Nää... skämt åsido så förtjänade han faktiskt en heldag i soffan, dödssjuk eller inte. Han jobbar hårt och mycket och när han är hemma överöser han både mig och Tyra med kärlek. Mest Tyra.

Vi skulle varit på 5-årskalas idag men vi får fira mosters lille prins en annan dag. Puss på dig Melvin!

Jag har tidigare uppfattat folk som pratar om genus som präktiga och lite jobbiga. Nu har jag läst en bok i ämnet och vill verkligen rekommendera den. "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två" är en bok med konkreta tips på hur man kan få in lite genustänk i vardagen och undvika de största fällorna.

Min syster, Sofia, är en bra förebild. Hennes barn Melvin och Rosie är modiga och inte begränsade av stereotyper. Rosie älskar sin spindelmannen-kjol och Melvin är stolt över sitt Hello Kitty-skärp. Melvin har en rosa BMX-cykel som han har ärvt. En dag kom det fram en pojke till honom på gården och frågade varför han hade en tjejcykel. "Det är ingen tjejcykel. Det är MIN cykel." svarade Melvin. Fantastiskt bra sagt. Jag hoppas så att detta mod håller i sig även när han börjar skolan.

Jag vill att Tyra ska bli självständig, modig och påhittig. Att hon ska våga säga vad hon tycker och se olikheter som något positivt. Amen, haha!

Det handlar inte om att flickor inte får ha rosa utan om att vara medveten om att "söta" kläder kan göra att flickor behandlas på ett visst sätt. Efter att ha läst boken är jag nu mer medveten om vad jag gör, köper och säger. Först nu kan jag ju reflektera över det. Blaj, blaj... Läs boken!

Igår firade vi Tyras 7-månadersdag. Det var läkarkontroll på BVC med vägning och vaccination. Läkaren kommenterade att hennes höft knäppte lite men jag tror att det är det vi ska kolla upp på sjukhuset nästa vecka. Då ska vi på röntgen och till ortopeden. Vikten var 6935 g. Vårt mål var ju 7 kg men det var ju så nära så det räknas som godkänt tycker jag allt. Hon fick sin 8-månadersvaccination lite tidigare så hon har skydd för mässlingen när vi åker till Grekland.

Tyra vaknar alltid med ett leende på läpparna och bus i blicken. En sann solstråle och glädjespridare. Hon får t.o.m den suraste kassörskan på Willys att dra på smilbanden.

Jag har åkte på en dunderförkylning och gör inte många knop. Jag hostar och snörvlar men än så länge verkar Tyra ha klarat sig. Peppar, peppar! Jag ser detta som en väckarklocka att äta lite bättre. Jag är ingen matfantast utan klarar mig alldeles utmärkt på mackor och risifrutti men jag anar att min kropp kanske vill ha lite mer näring.

Tyra har ätit min hemmagjorda gröt vid tre tillfällen nu och det går faktiskt riktigt bra. Över förväntan. Hon är inte jättestor i maten och är inte överförtjust i lagad mat. Hon kväljer ofta och ryser (!!). Det som är mest populärt är gröt och fruktpuréer förutom ersättningen. Ersättning fungerar alltid. Enligt BVC-sköterskan kanske hon helt enkelt inte är redo för lagad mat. Enligt böckerna är det snart dags att ge lagad mat två gånger om dagen... Jag känner mig ofta stressad över maten.

Idag har Tyra haft Ullaredspremiär. Vi åkte dit med min kära mor. Det gick jättebra. Får man sitta still i vagnen en halv dag får man knorra lite emellanåt. Jag hade med mig BabyBjörnen så hon fick lite variation. Efter drygt 6 timmar åkte vi hemåt med fullpackad bil. Två vuxna, ett barn, en barnvagn, sex påsar plus lite annat smått och gott.

Igår hade vi en mamma-pappa-barn-fika i trädgårdsföreningen. Vi mammor från föräldragruppen träffas ju ofta men papporna hade vi inte träffat sen magtiden. Det var jättetrevligt! De flesta bebisarna är så himla lika sina pappor. En solig fika på Rosencaféet blev en mysig eftermiddag.

Tyra har börjat förflytta sig så smått. Hon kommer ca en halvmeter på 30 minuter. Det blir 0,001 km/h... Det är inte snabbt men det gör stor skillnad. Hon har kommit på att om man sträcker sig efter något tillräckligt många gånger så kommer man dit. Jag vågar fortfarande hoppas att hon inte ska lära sig krypa förrän vi kommer hem ifrån Grekland. Det är så praktiskt nu när hon sitter kvar där man sätter henne.

Jag tänkte vara lite ekonomisk och göra egen babygröt. Jag tog havregryn, hirsflingor och osötat nyponsoppepulver och mixade. Hirs för järnet och nypon för C-vitaminet. Tanken var tyvärr betydligt godare än gröten. Jag ska ge det några dagar.

Nu är det ganska exakt ett år sedan vi fick veta att vår bebis i magen hade ett diafragmabråck. Hela världen rasade samman. Vi grät och grät tills tårarna tog slut. Vi har varit med om en resa som jag inte önskar någon annan men som jag ändå inte vill ha ogjord. Nu sitter jag och tänker tillbaka och gråter en skvätt. Jag gråter ganska sällan numera. Jag försöker fokusera på det som är bra och njuta istället. Vet inte hur många tanter som har kommit fram till mig när jag suttit med Tyra och sagt något i stil med: "Ta vara på denna tiden. Den kommer aldrig mer igen..."

Nu har vi precis kommit hem efter en kanonhelg i Karlskrona. Det blev en snabbvisit men en mycket trevlig sådan. Vi åkte dit igår och Tyra har sovit hos farmor och farfar. Det var 30-årsfest med fantastisk mat, underhållning och sällskap. Känns underbart att kunna åka iväg på lite vuxensaker och veta att Tyra har det bra. Jag har inte varit det minsta orolig men jag har saknat henne. När jag fick henne i famnen idag kom det en liten glädjetår. Det är bra att längta för då uppskattar man vardagen på ett helt annat sätt. Så jag kan tänka mig att åka iväg på fler kalas med trerätters, hotellövernattning och hotellfrukost. Frukosten är ju halva nöjet, minst. Vi var tvungna att åka tidigt så när buffén öppnade var jag o Dennis där för att kunna mumsa så länge som möjligt.

Hmm... jag funderar på vad som har hänt sen jag skrev sist. Vi har varit på födelsedagsfester både hos mamma o hennes Göran och hos syster Linda. Det är aldrig några problem att ta med Tyra men hon äter alltid sämre borta. Blir det för många bortamåltider på en dag blir jag lite nojig. Det är vägning nu i veckan så det ska bli kul att se hur hon ligger till. Det fina vädret har gjort att det blivit några fikor och picknickar med mammakompisarna. Vi var på bebisteater och Tyra var helt fast. Hon stod i mitt knä och hoppade, viftade med armarna och frustade. Tänk att jag fått en så kulturell dotter!

Jag har även utnyttjat min morsdagpresent. Ett presentkort på fotbehandling. Lyx! Dennis är ju borta ganska mycket men som tur är har vi barnvakter som ställer upp. Denna gången var det farfar Lasse som hade Tyra en liten stund. Sist jag var på fotbehandling var för ca 7 månader sedan. Jag gick på övertid och gjorde allt för att fördriva tiden och tänka på något annat för en stund...