Tyra är fortfarande relativt stabil. Det händer att blodtryck eller syresättning dippar men det är inget som inte är under kontroll. Det är många som frågar om operationen. Imorgon kommer vi få besked om vilken dag det blir. Såg just att narkosläkaren och kirurgen varit inne hos Tyra så vem vet, vi kanske får besked redan idag.

Just nu handlar det om att optimera Tyras förutsättningar. Respiratorn ställs in så att hon får tillräckligt mycket andningshjälp och syrgas för att inte bli ansträngd. Hon får ganska mycket lugnande för att få spara på sina krafter och inte bli för störd av alla slangar. Hon får vätskedrivande för att avlasta hjärtat, blod för ligga perfekt i värdena och antibiotika för att förebygga infektioner.

Det händer att hon kommer åt respiratorslangen. Då blir näsan sned eller ihoptryckt. Det är jättejobbigt att se. Man känner sig väldigt hjälplös. Även när hon är för vaken skär det i bröstet för hon ser så besvärad ut. Jag pumpar ur mjölk och alla amningshormoner gör att jag är extremt känslig.

Igår när jag o Dennis bytte o tvättade Tyra stoppade vi den använda bodyn i en plastpåse och knöt. Sen på kvällen när vi låg i sängen knöt vi upp påsen och sniffade. Vilken underbar doft! En del sniffar lim, vi sniffar body!

Tack för alla hälsningar och meddelanden. Även om jag inte svarar så ska ni veta att det gör mig jätteglad!

• En av dom sista magbilderna. Jag kunde inte låta bli att snoka lite mellan värkarna.
• Tack EDA! Ryggbedövningen var helt fantastisk. När denna bilden togs satt jag i lugnan ro och spelade Angry Birds och Dennis sov en liten stund.
• Den berömda silverbrickan.

Första mötet på neonatal. Här får hon manuell andningshjälp. Notera gärna min härliga "föda-barn-frilla", haha!

Första besöket på BIVA. Vår ljuvliga dotter...

Gissa om personalen skämdes när de hade glömt Dennis namn... Dock inget tvivel om att Dennis är far när man ser tårna, haha!

Vi stannade två nätter på BB. När vi kom hem till den tomma lägenheten brast det helt. Det var jättejobbigt att komma hem utan bebis. Vi visste ju att det skulle bli så men känslan var bara total tomhet. Vi tog kort på vardagsrummet. Där var det halvfärdiga tusenbitarspusslet och kuddarna på golvet där jag legat. Skorna Dennis hade haft på sig för att inte glida när han masserade mig. Det hade blivit märken i tapeten av stolen jag suttit på o Dennis tryckt på knäna allt han kunde. Gud vad vi ville ha henne hos oss...

Första tvätten, blöjbytet och påklädning. Allt ska dokumenteras, haha! Inte helt enkelt för två färska föräldrar. Alla slangar gör inte det hela lättare.

Såhär nöjd var Tyra efteråt så jag tror vi blev godkända.

Kärlek...

De underbara ögonen. Det händer att hon tittar upp några sekunder och då rinner mitt hjärta över av kärlek och tårarna bara forsar. Känner ni igen filten?