Idag har både jag och Dennis varit på Salong Trappa Ner. (smygreklam...) Tack Frida för att du kunde fixa en tid så snabbt! När vi som nyfriserade föräldrar med Tyra-abstinens kom till neonatal vid lunch var det dags för flytt till 327:an. Smart att passa på att fixa håret innan flytten för nu på vårdavdelning är det vi som tar hand om henne mer.

Nu ligger hon på övervakningssal. Det betyder att det finns personal på rummet hela tiden, i alla fall tills vi känner oss mer trygga. Det är så mysigt att få pyssla om henne så mycket själv. För varje dag känner jag att hon blir min dotter mer och mer. Jag är så stolt över allt hon gör. Andas, hostar och bajsar... Hon är uppkopplad till en apparat som mäter puls och syresättning. Rummet har plats för fyra barn. Personalen vi har träffat hittills har varit jättegullig och bra. Senare kommer vi flytta till ett eget rum. Det kallas eget trots att det oftast är två barn per rum. Då sköter man nästan allt själva och en förälder sover där. Efter att ha sett föräldrasängen, en tältsäng, vet jag redan nu att det kommer vara jag som sover där...

Tyra har klarat sig utan syrgas hela dagen. Duktig flicka! Hon är tre veckor idag och tänk va långt hon har kommit. Jag tror att hon vill hem till jul och att det är därför hon kämpar på så bra. Det hade ju varit fantastiskt att få fira jul hemma men jag vet inte om jag vågar hoppas. Hon är stark. När hon ligger på mage lyfter hon huvudet och vänder det.

Vi stötte på vår första kurator, Sandra, idag. Hon har följt oss under sista delen av graviditeten och har hjälp oss massor. Hon vet ju hur oroliga vi varit och det kändes fantastiskt att kunna berätta att Tyra, och även vi, mår kanon!