Häromdan träffade vi en logoped. Hon satt med när Tyra fick mat. Enligt henne var det inget fel på sugförmågan utan det var koordinatinen som var problemet. Hon har svårt att få ihop det med att andas, suga och svälja. Hon sätter i halsen, sväljer luft och kräks. Tyra skulle behöva en napp med ännu mindre hål än dom minsta som säljs.

De senaste dagarna har hon kräkts väldigt mycket. Nästan varje måltid kommer upp mer eller mindre. Dagens vägning visade dock att hon hade ökat i vikt så de va himla skönt. Hon väger nu 4640 g och är 58cm lång. Hon växer så det knakar och kräks så det går åt ganska mycket kläder. Tänkte ta en tur på stan utan barnvagn snart och fylla på både henes och min graderob.

Imorse åkte sonden ut för första gången. Det var hon själv som krokade tag i den drog. Vi skulle ju ändå till sjukhuset så det passade bra. Jag fick sätta den själv för att kunna göra det hemma om den åker ut igen. Tyra var ganska ilsk men det var bara att bita ihop.

Stackars Tyra hade sån fin kalufs när hon föddes men är numera ganska skavd, haha! Härlig hockeyfrilla!

Första fikan på stan är avklarad. Tyra klarade det galant. Vi skulle egentligen promenerat ner men pga lite kräkningar fick vi ta bussen för att hinna i tid. De var lite nervöst att åka buss. Var rädd att någon skulle hosta eller nysa på henne eller att vi skulle bli klämda i dörren. Folk är väldigt vänliga. Jag blev erbjuden hjälp när jag skulle gå av bussen och folk höll upp dörrar. Sånt värmer. När jag skulle hem var bussen så full att vi gick istället. Har ingen lust att ställa mig på en fullknökad buss. Det blev ett välbehövligt träningspass. Vi blev lite sena med maten men ett litet nyårslöfte som jag har är att inte stressa upp mig över småsaker.

Sprang på två par från föräldragruppen med deras småttingar. Kul! Ser fram emot att ansluta mig till deras träffar så småningom.

Nu har Tyra sovit hemma två nätter. Det har gått jättebra! Trots att hon inte skriker på nätterna har jag vaknat när hon varit ledsen. Hon "gruffar". Hon har vaknat vid fem båda mornarna och varit ledsen. Det är svårt att trösta henne för eftersom hon har matdroppet är det inte bara att ta upp henne eller lägga henne i våran säng. Nu har vi fått ett annat sorts matdropp som går att gå runt med. Hon kräks en del och jag hoppas det går över så att hon inte behöver CVK och näringsdropp igen.

Idag har vi varit på sjukhuset en snabbsväng. Vi vägde henne, hämtade mediciner och tog hem alla nallar och kläder. Vi ska tillbaka på måndag igen. Då ska hon vägas igen och vi ska träffa en logoped. Tänk att hon får bo med oss! Jag vet inte hur länge hon ska vara inskriven men så länge hon får vara hemma spelar det inte så stor roll.

Igår, på nyårsafton, var vi bara hemma. Mycket skönt! På tolvslaget stod vi inne i värmen och kollade på fyrverkerierna. Det var magiskt! Kunde inte låta bli att vara lite sentimental. Vilket jävla år! Jag har lärt mig så mycket. När man tror att man inte klarar mer så gör man det ändå. För att man måste.