Idag har Tyra och jag varit på vår andra mammaträff med tjejerna och bebisarna från föräldragruppen. Det är så roligt att sitta o prata av sig. Jag börjar vänja mig vid att mata henne borta. Det är lite pyssel men det går bra. Förutom en spya i en fåtölj skötte hon sig fint idag. Tyra lånade gymmet men tog det lugnt med träningen.

Det är så mysigt nu när frejkan är borta. Hon är så mjuk och kramvänlig nu. Hon får mig att börja gråta av lycka ibland. Jag skulle kunna sitta o titta på henne en hel dag. Älskar alla ljud hon gör både gruff, skrik, prat och smask. Ryser av välbehag när hon skrattar och plirar med ögonen.
Träffde min MVC-barnmorska härom dan och hon sa: "Vilken tur att Tyra kom till just er." Det tycker jag var fint sagt. Det händer att jag tänker på vilken tur det var att vi inte valde att avsluta graviditeten... Rätt beslut kan man ju säkert konstatera när man sitter med sin pigga, goa och fantastiska lilla tjej i famnen.
Natasja
21 januari 2011 21:09
Oj oj oj vad jag känner igen mig i det du skriver om känslorna. Är ju precis så jag känner med. Älskar varje sak hon pysslar med.
Att avsluta graviditeten känns som en väldigt främmande tanke just nu, men det var ju verklighet för snart 1 år sen för min del, men jag tänkte aldrig göra det. Hemska tanke!
Att mata borta är lite mixande med allt, men det är ju samma som att göra det hemma egentligen bara att man riskerar lite blickar, men jag har börjat göra allt väldigt synligt när jag matar henne nu för att folk "ska" glo.. :p Så trött på smygandet så nu får hon maten och så är det.
NJUT av er vackra prinsessa! :)
Våra barn har helt klart valt rätt föräldrar. :)
Kram
http://blogg.aftonbladet.se/kampenforlivet
Andrea
21 januari 2011 22:47
Hej Lisa, vad underbart det är att läsa om er lilla prinsessa, det är som det vore jag som skriver. När man har dessa små skatter i sin famn så inser man vad lycklig man är, livet kunde ha sett helt annorlunda ut om man gjort ett annat val. Förstår på det du skriver att maten också är en kamp för er, men kämpa på, Stina var fri från sonden men åkte på en förkylning med mycket slem så det fick bli sond igen och nu är vi tillbaka på ruta ett men i vårt fall är Stina lite bekväm av sig just nu, hon bara skrattar när vi tar fram flaskan, hon säger med blicken -tror ni jag är tokig eller? jag får ju maten helt automatiskt!!! Men nu är vi på G igen och hon är duktig.... SÅ kämpa på kära tappra föräldrar ni är fantastiska. Styrkekramar från mig:)
frokentyra
22 januari 2011 15:11
Hej Andrea! :)
Bara den senaste veckan har hon gjort stora framsteg med maten men det känns långt borta att hon ska äta en hel måltid själv. Idag slog hon personbästa med hela 40 ml! Försöker att inte tävla så mycket utan ser det som träning istället. Förut mätte vi varje ml och jämförde varje måltid men det var bara stressande.
Hoppas Stina mår ok nu och kan äta bra. Tack för tipset om RS-vaccinet förresten!
Kram kram! :)
Natasja
22 januari 2011 19:27
40 ml är helt okej att äta själv! :) ja i a f med våra mått mätt. Hon är 2 mån nu ju och då åt Jonalie ungefär den mängden själv. :p
Just nu äter hon ca 70-100 ml själv och då är det enligt mig en bra dag och en flaska som hon får nu är 135 ml.
Rätt att du ser det som träning för jag hoppas hon slipper ha sin sond lika länge som Jonalie.
Ber de er skriva upp hur mycket hon äter så gör det under 2-3 dagar, sen släpp det någon dag och gör om det, för gör man det för länge blir man knäpp..
Kram
http://blogg.aftonbladet.se/kampenforlivet