Förra veckan lämnade vi Tyra till barnvakt för första gången. Det var farmor och farfar som hade henne ett par timmar medan vi var ute o käkade. De fick en lektion i sondmatning och allt gick kanonbra. Jag hade föreställt mig att det skulle vara lite nervöst men både jag o Dennis tyckte det kändes precis som när vi lämnade henne på sjukhuset.

Vi har inhandlat en Bumbo-stol. Än så länge är hon lite för instabil i nacken för att sitta några längre stunder men jag känner att det kommer bli en favorit. Rosa såklart! Det var den enda färgen som fanns kvar med det hade nog blivit det ändå. Innan hon kom hade jag tänkt att jag skulle köpa mycket unisex till henne men det är svårt. Rosa eller klänning är ju det enda som visar att det faktiskt är en tjej.

För ett par nätter sen var Tyra vaken från och till hela natten. Hon kom inte till ro och ville inte ta nappen. Inte alls likt henne. Klockan 07 kopplade jag bort droppet och flyttade henne till våran säng. Då var hon jätteledsen. Klockan 09 är det dags för första målet och då märker vi att matbehållaren till droppet nästan är full. Hon har varit utan mat hela natten! Usch, vad jag kände mig hemsk! Borde man inte förstå barnets signaler som mamma. Det var ju det hon försökt säga mig halva natten och hela morgonen. Hon var vrålhungrig, bokstavligen.

Hon gör stora framsteg med maten. Hon dricker ca. 60-70 ml varje måltid och så sondar vi resten. Totalt 110 ml per måltid. Från och med igår testar vi en ny taktik. Hon ska bara få flaskan på dagen och så får hon så mycket hon själv orkar dricka. Annars finns risken att hon blir lat och bara vill bli sondad. På natten har hon matdroppet som vanligt. Det ska bli spännande att väga henne nästa gång och se om hon ökar trots den nya mattaktiken.

Idag har vi varit på sångstund i Mariakyrkan. Denna veckan behövdes inget regnskydd som tur var. Tyra sov hela tiden, så jag kände mig lite fjantig när jag sjöng och gjorde rörelser för mig själv, men det var trevligt!

Träffade en knapp månad gammal bebis i morse och då framstod Tyra som en monsterbebis. Gud så hon växer. Känns riktigt sorgligt att rensa ur för små kläder... Vad ska man göra med alla kläder? Spara? Var då?

Imorgon står 1-årskalas på schemat och på torsdag är det hjärtultraljud. Återkommer med resultat.