Min goa lilla tösa har fått feber... Jag vet inte varför men igår och idag har hon haft drygt 38 grader. Det är ingen fara med henne. Hon äter bra men sover lite mer än vanligt. Hon är inte lika lättflirtad som hon brukar och är lite ynklig emellanåt. Förstår inte vad febern beror på men förhoppningsvis släpper den snart.

Vi fortsätter med smakportionerna. Det går fortfarande sådär. Tyra har en effektiv teknik för att spotta ut maten men någon enstaka gång slinker det ner en gnutta purré. Då skrynklar hon ihop ansiktet och tittar på mig med förtvivlad min. Så länge hon kan undvika att svälja något brukar hon hålla sig glad.

Det är roligt att se att Tyra börjar upptäcka saker omkring henne. Hon sträcker sig efter leksaker och nappar. Ibland lyckas hon få in nappen själv men oftast sätter hon den åt fel håll och blir förbannad. Den senaste veckan har hon börjat visa ett helt nytt temprament. Att suga på tårna är en nyligen uppfunnen favorit.

Har ju glömt att skriva om den senaste undersökningen. Vi har inte fått några provsvar ännu men själva undersökningen gick bra. Tyra fick dricka ersättning med en radioaktiv vätska i så man kunde följa matens väg genom magen och hur snabbt det gick. Det tog ett par timmar och det blev några fikapauser. Då passade Tyra o jag på att ta en munk i caféet. Hann med två munkfikor och köpte även med mig hem. Dom är obeskrivligt goda och var en av höjdpunkterna på dagen under sjukhustiden.

Nästa vecka ska vi till lungmottagningen och träffa en läkare där. Tyras läkare hade skrivit en remiss så vi fick en kallelse. Ska bli spännande att se vad som sägs. Då ska hon även få sin sista Synagis, RS-virusvaccin.

Idag har vi varit på dubbla besök på BVC. Först ett vanligt besök och sedan föräldragruppsträff. Dagens vikt är 5650 g och 64 cm. Hon växer bra på längden men har bara ökat 50 g på två veckor. Vi ska försöka ge henne lite mer mat. Enligt beräkningarna kommer hon bli 174 cm lång när hon vuxit klart!

Det var en ny föräldragrupp som jag träffade idag. Vi var ca 15 personer som alla skulle presentera sig och sitt barn. Man skulle berätta hur graviditeten, förlossningen och den första tiden hemma varit. Jag smet iväg och hämtade en bunt servetter i skötväskan när det började närma sig min tur. Jag började gråta innan jag ens öppnat munnen. Berättade lite kortfattat om vår resa för jag tycker det är lite jobbigt att prata inför folk, speciellt när jag gråter samtidigt.

I tisdags var vi på undersökning av lungorna. Tyra fick en nål i handen och en radioaktiv vätska som söker sig till lungorna sprutades in. De tog fyra bilder på vardera 5 min och för att hon skulle ligga någorlunda stilla blev hon inklämd i en vakuumkudde. Jag gjorde mitt bästa för att distrahera henne med leksaker och speldosor. På skärmen kunde man tydligt se att blodgenomströmningen var betydligt bättre i höger än vänster lunga men vi har inte fått några provsvar ifrån läkaren än. Imorgon bitti är det ny undersökning så jag återkommer med hur det gick.

Igår fyllde Tyra 4 månader och nu är det lagom att börja med smakportioner. Dagen till ära ställde jag mig och kokade potatis till en vrålhungrig liten tös. Det gick sådär kan jag berätta. När det väl var klart skrek hon så mycket att maten bara ramlade ur munnen. Tror inte ens att hon märkte att jag stoppade in mat.

Nu var det ett tag sen jag skrev. Vi lever ett odramatiskt liv vilket är jätteskönt. Tyra kör på med flaska och verkar må hur bra som helst. Jag mår också bra förutom att jag har tandvärk. Jag har operererat bort en visdomstand i veckan och är fortfarande helt öm och svullen. Dennis kallar mig för Don Corleone. I början hade jag svårt att äta och var jättehungrig. Tanken att sätta en sond på mig själv slog mig. Det stannade dock vid en tanke.

Tyra sover ganska bra på nätterna. Jag o Dennis brukar dela upp det så han tar kvällspasset och jag tar morgonpasset. Det passar oss bäst. Hon brukar vakna till några gånger under natten men då brukar det räcka att stoppa in nappen.

Tyras läkare ringde och berättade att pH-mätningen i matstrupen visade ok resultat. Inte så bra som ett friskt barn men ändå så bra att vi fortsätter utan magsyramedicin. Detta ska mätas igen när Tyra är ett år. Vi fick även en tid för vaccination mot RS-virus och det gick lika smärtfritt som sist.

Jag håller på att gå igenom alla bilder på datorn för att se vilka vi vill framkalla. Så många bilder! Det gör att man tänker tillbaka både på tiden innan Tyra, graviditeten och sjukhustiden. En bild som var extra jobbig att se var en som vi tog på oss själva direkt efter förlossningen. Jag är helt söndergråten och trött. Jag visste inte om Tyra skulle klara sig men av ren reflex så ler jag. Jag var stolt och lugn men ändå hysterisk inombords. Nu visste jag att jag gett henne dom bästa förutsättningarna.

Veckan som kommer består av två undersökningsdagar på Östra. Egentligen skulle det varit tre undersökningar men en har blivit framflyttad till april istället. Den som jag brukar kalla Bag-in-box men den heter Baby-in-box tror jag. Då skulle hon sövas och läggas i en låda som mäter andningen. På tisdag blir det undersökning för att se hur blodet fördelar sig till lungorna. De ska sätta en nål och spruta in en sorts kontrastvätska. Jag tackade nej till emlasalva inför nålsticket för min erfarenhet är att Tyra tycker det är värre att ta bort tejp än att bli stucken. Är osäker på om det är rätt besut. På fredag är det en undersökning för att se hur magsäcken tömmer sig.

Vid senaste BVC-besöket vägde hon 5600 g så det är inget att klaga på. I veckan som kommer ska vi dit igen.

Idag skulle vi egentligen hälsat på lille Nils som är ny i världen men storebror Olle har vattkoppor så vi väntar. Den som väntar på nåt gott... Istället tänkte vi trotsa regnet och kolla när Dennis spelar match.

Jag har fått ett ryck och håller på att möblera om lite här hemma. Vi har t.ex köpt ett nytt matbord från IKEA som är lite mindre. Vi har köpt en begagnad Tripp Trapp-stol som jag ska måla om. Härom dagen när jag och Tyra monterade bordet blev jag full i skratt. Jag satt med mjölksyra i armarna och muttrade över överblivna skruvar. Eftersom Tyra inte kan muttra visade hon sitt missnöje genom att kräkas på monteringsanvisningen. Idag har vi sytt gardiner och imorgon ska vi flytta ytterligare möbler.

Tyra fortsätter utan sonden. Hon har slagit matrekord, 170 ml! Det känns jätteroligt, men vi vet att det kan vända snabbt. Hon kräks lite emellanåt men inte alls så mycket som förut. Dom senaste dagarna tycker jag att vi kommit in i ett skönt vardagslunk. Det rullar på och äntligen känns det som att vi börjar få lite koll på rutinerna. Jag ska försöka komma igång med lite träning. I början hade jag stora planer på att träna tillsammans med Tyra men jag hann inte med många sit-ups innan hon kräktes på mig. Numera får hon ligga i sitt gym medan jag kör lite morgon-Zumba. Hon ligger i sin pyjamas och skrattar med, eller kanske åt, mig.

Jag var visst lite för snabb med att skriva om dopet. Det hade blivit dubbelbokat så vi fick  byta både tid och plats. Det nya är Lundby gamla kyrka, kl 15, den 2 april. Jag kommer såklart skicka ut inbjudningskort också. Jättesynd att det inte blir i Säve men nu slipper mamma skynda sig hem från Åre och mormor får ha sin födelsedag i fred.

I onsdags firade vi här hemma. Dennis fyllde 28 år och Tyra ett kvartal. Tiden går så himla fort. Det är roligt att se hur hon lär sig nya saker. Hon har nyligen upptäckt sina fötter och är som lyckligast när hon får ligga naken utan blöja en stund.

Vi har börjat planera dopet så smått. Den 26 mars i Säve kyrka har vi bokat. Det kommer bli ett litet dop med familjen och lite släkt. Tankarna på dopet väcker mycket känslor. När jag var gravid tänkte jag en hel del på det. Funderade på vilken musik vi skulle ha och vilka vi skulle bjuda. Varje gång svävade tankarna iväg till begravning. Tänk om det blir begravning istället. Vad skulle man ha för musik då? Kunde sitta i timmar på Spotify och gråta och lyssna. Då berodde tårarna på oro och rädsla. Nu beror dom på lättnad och tacksamhet.

Vi har inte fått något resultat av veckans pH-mätning i matstrupen. Läkaren kommer nog kontakta oss i veckan. I tisdags var vi på hörseltest. Det testet som normalt görs en vecka efter födseln. Dom är ju vana vid minibebisar så dom blev lite förvånade när Tyra dök upp. Det gick jättebra! Först pratade Tyra så mycket så kvinnan trodde inte att det skulle gå att mäta men sen somnade hon som en stock.

Vid veckans BVC-besök hade hon ökat bra i vikt, 5350 g. Så plus 100 g på 8 dagar. Vi kör utan sonden nu så det känns jätteroligt. Jag bad att få en extratid för vägning innan nästa ordinarie besök för säkerhets skull. Hon fick sina två vaccinationssprutor. Jag var rädd att sköterskan skulle missa o sätta nålen i mitt ben men Tyra skötte sig perfekt. Hon sa inte ett knyst på första sprutan och grät i 3 sekunder efter andra. 

Idag har vi spenderat största delen av dagen på sjukhuset. Tyra har fått en sond som sitter i näsan och går ner till matstrupen. Den mäter pH och är kopplad till en dosa som registrerar detta under 24 timmar. Sonden är tejpad med samma tejp som respiratorslangen satt med. Hon luktar precis som när hon låg på BIVA. Blundar jag kan jag se henne ligga fridfullt sovande i sin kuvös. Det är en fantastisk doft som väcker starka känslor. Vi ska tillbaka imorgon för att ta bort sonden.

Lungröntgen visade att vänster lunga, som tidigare varit väldigt liten, hade vuxit. Jag hoppas vi kommer få tydligare svar på hur lungkapaciteten är efter undersökningarna i mars. Har även gjort en genomlysning idag. Det är som röntgenfilmning kan man säga. Då såg man att diafragman rörde sig fint, ganska jämnt på både höger och vänster sida, när hon andades. Läkaren ville att hon skulle vara arg och nöp henne lite. Det gick sådär. Vi testade att ge henne nappen och sedan ta den ifrån henne. Då blev hon lite sur. Diafragman rörde sig bra även då.

Vi gick upp till avdelningen och bad en sköterska sätta en lapp till Tyras läkare om att vi är lite oroliga för hennes rygg. Vi har fått för oss att den skulle vara sned. Hon ringde en läkare, dr. Friberg, och han kom direkt. Han tittade på ryggen och gick igenom alla undersökningar hon gjort tidigare i datorn. Ingen av de röntgenbilder som fanns visade ländryggen. Han sa att han skulle bli väldigt förvånad om det var något fel på ryggen men skrev en remiss till röntgen. Bockade för akut så vi fick tid direkt. Efteråt tittade vi på bilderna tillsammans. Han sa att det såg bra ut men att man måste titta på det igen när hon står och går för att veta säkert. Vi som bara ville att dom skulle sätta en post-itlapp för att stilla vår oro. Vi känner oss som VIP-patienter och älskar att dom tar oss på allvar.

Hjärtultraljudet i torsdags gick bra. Allt tyder på att blodtrycket i lungorna har sjunkt så nu ska vi trappa ner Viagran. Mycket skönt! Den kvinnliga barnkardiologen som vi träffat flera gånger tidigare var imponerad av vår goa tjej som snällt låg still och babblade under hela undersökningen. När vi ändå var på sjukhuset passade vi på att säga hej på avdelningen.

I onsdags var det 1-årskalas för underbara Nelly. Full rulle och mycket trevligt. Kom på att jag nog ska njuta av att Tyra inte kan förflytta sig själv än.

Jag tror att Tyra är smart. Tror hon förstår när jag pratar med henne. Idag sa hon "melodifestivalen", tror jag. Ibland när vi ligger o myser kan hon lägga handen på min arm och prata. Det känns som hon försöker säga: "Tack, mamma... Du gör ett fantastiskt jobb." Jag vet att det är fånigt men hon är väldigt övertygande.

Vår nya mattaktik går riktigt bra. Nu får hon bara flaska på dagen. Vid ett par tillfällen har hon faktiskt druckit upp allt!! Just nu är hon en sondlös liten tös. Tejpen satt så löst imorse så vi tog bort den helt. Ska sätta en ny nu ikväll. Känns bra att låta huden vila lite. Även om vi skiftar näsborre och kind varje gång så blir huden på kinden alldeles sårig.

Kommande vecka är det en hel del sjukhusbesök på schemat. Röntga lungorna, pH-mätning i matstrupen, röntga matstrupen och göra hörseltest. Dessutom har det blivit dags för dom första vaccinationerna på BVC. Har även fått tider för flera undersökningar i mars. Minns att en läkare nämnde att diafragmabråcksbarn är dom mest undersökta barnen i hela världen. Jag tycker det känns skönt att dom är så noggranna.