Idag har varit en lååång dag på sjukhuset. Vi var där kl 8 och började med att bedöva potentiella stickställen med Emlasalva. Sen var det dags för lungfunktionsundersökningar och Tyra fick ett sömnmedel som smakade äckelpäckel. Efter x antal vändor fram och tillbaka i korridoren somnade hon till slut i vagnen. Hon fick en mask över ansiktet och andades in en gas som inte tas upp i kroppen. När lungorna var fulla kunde man se hur lång tid det tog att ventilera ut all gas. Man kunde även mäta om det fanns fickor i lungorna. Det såg riktigt bra ut! Hon ventilerade sig bra och inga tecken på några fickor.

Man tittade även på elasticiteten i lungorna och det såg bra ut. Sen fick Tyra en väst på sig som liknade en blodtrycksmanchett. Den tryckte ihop bröstkorgen och framkallade en kraftig utandning. Den undersökningen visade att hennes luftrör ligger på gränsen till "astmatiska" men att det hade förbättrats något sen i våras. Känner mig lite snurrig av alla moment men allt var jättepositivt förutom att luftrören var aningen tröga. Eftersom det var en förbättring från i våras och hon inte behöver någon medicin så tycker jag att det var riktigt bra ändå.

Efter alla andningstester skulle hon få en nål i handen , PVK, för att kunna kolla blodgenomströmningen i lungorna. Dessvärre vaknade hon till när jag lyfte upp henne och bytte rum. Efter mycket trix och fix, fjäskande och tre spruckna blodkärl fick vi ge upp. Vi ska få en ny tid. Till saken hör också Tyra har fått tejpförbud efter förra veckans allergiska reaktion. Att sätta en nål utan att använda tejp innebär att man får försöka fixera med gasbinda samt spjäla armen eller benet. Inte det lättaste på en protesterande 1-åring...

Vi fick träffat Linus, Tyras kirurg. Han är rolig. Han var lite lite orolig för Tyras vikt och skulle bussa dietisten på oss. Han var väldigt nöjd med provresultaten så det känns bra. Förra veckans pH-mätning hade sett ok ut och hon behöver ingen magmedicin. Han skulle snacka ihop sig med lungläkaren för en eventuell antibiotikakur pga ständigt snorig näsa.

Vi träffade en supertrevlig läkare på lungmottagningen som frågade massor om förkylningar, slem, hosta mm. Han lyssnade på lungorna och tyckte det lät bra. Eventuellt skulle hon behöva någon inhalation om hon får en kraftig förkylning men inte annars. Vi frågade om RS-virusvaccinet men det var inte aktuellt eftersom hon var så frisk. Skönt! Det är lite lustigt hur olika läkarna tänker. Kirurgen gillar antibiotika och lungläkaren är mer för inhalationer. Jag är glad så länge hon slipper mediciner!

Efter pH-mätningen i början av veckan fick Tyra en allergisk reaktion. Vi visste ju att hon har känslig hud och bad om extra hudvänlig tejp. Det hjälpte inte. Huden på kinden, näsan och nacken blev jätteröd och knottrig. Örat svullnade upp och hon kliade och sov riktigt kasst. På vårdcentralen fanns ingen läkartid men jag plockad fram mina, och Tyras, hundvalpsögon och fick träffat en läkare som skrev ut Tavegyl och kortison. Jag är nog lite arbetsskadad och tycker det känns skönt att ha Tavegyl hemma. Hon har fortfarande lite knottror kvar men inte alls som i onsdags.

I fredags var det magsäcksundersökning. Vi skulle vara där kl 8 och Tyra fick inte äta på 4 timmar innan. Som tur var kunde vi ha bilen så jag slapp åka buss genom halva stan med en vrålhungrig tjej i morgonrusningen. Hon fick dricka välling med ett radioaktivt spårämne i. Sedan filmades vällingens väg geonom magen i olika omgångar. Det tog totalt 3 timmar men med några pauser med besök i lekterapin emellanåt. Det man tittar på är dels om maginnehållet bubblar upp i matsrupen och dels hur snabbt magsäcken tömmer sig. Vi har inte fått några provsvar än.  

Direkt efter sjukhuset åkte vi till Tyras kompis Nelly o åt lunch. Vi hängde med dom på "Banangympa". Det är en gymnasiksal med bl.a bollar, rockringar, plintar och mattor. Sedan får barnen "go bananas". Perfekt sätt att rasta aktiva barn på. Tyra som inte riktigt hängde med de större barnen trivdes bäst på tjockmattan. Efter banangympan köpte vi med pizza och följde med Olle hem och fortsatte busa. Vi var inte hemma förrän sju och då var både hon och jag rejält trötta.

På tisdag fortsätter undersökningarna och då ska Dennis ta en pappadag och vara med. Utöver underökningar ska vi träffa en läkare på Allergi- och lungmottagningen. Vi hoppas även få träffa Linus, Tyras ansvariga läkare.

Nu är pH-mätningen äntligen över. Det är den jobbigaste av alla undersökningar. Igår, när sonden sattes, följde mamma med till sjukhuset. Tyra fick lite lugnande och blev rätt så groggy. Det gick jättebra att sätta den men det jobbiga är att hålla hennes nyfikna fingrar borta. Det var skönt att mamma var med och hjälpte till. På eftermiddagen var Dennis hemma och idag var han hemma några timmar på morgonen. Tyra fick ha en liten ryggsäck med apparaten i. Det gick faktiskt mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Hon vänjde sig snabbt och det var full rulle som vanligt. På natten tog vi bara på en pyjamas över ryggsäcken. Det var kanske lite taskigt nu såhär i efterhand. De skrattade åt mig när jag berättade det på avdelningen. Vanligtvis brukar man lägga apparaten i sängen. Vi flyttade in hennes säng till vårt sovrum och hon vaknade ett par gånger med det gick helt ok. Tänk dig själv att behöva sova med en slang i näsan, tejp i ansiktet och med en ryggsäck! Nu är sonden borta igen och det känns jättelyxigt. Hon såg plötsligt så sjuk ut och luktade sjukhustejp. Samma tejp som dom tejpade respiratorslangen med. Det fick tankarna att flyga tillbaks ett knappt år... Vi hade några timmar att slå ihjäl på förmiddagen idag så vi besökte lekterapin. Det är som en ungdomsgård för alla, från bebis till vuxen. Jätteroligt! Idag var det besök från Let´s dance men när Tony Irving började dra upp mammor och pappor för en danstävling smet jag försiktigt iväg. Vi har inte pratat med någon läkare än om provresultaten utan vi fick bara veta att det var surare än det bör vara i matstrupen. Om hon kommer behöva någon magsyramedicin vet vi inte än. På fredag är det gammakameraundersökning för magsäcken. Återkommer såklart!

Barnkalaset i fredags var jättemysigt! Lite slagsmål och några spyr. Sånt som hör till när man har fest. Tyvärr har jag inga bra bilder att lägga upp. Tror det beror på en kombination av rörliga barn och kass kamera. Det var 7 st ettåringar så det var ungefär lika trevligt när alla kom som när alla gick, haha! Ikväll ska vi ha kalas för alla mammorna. Vi ska ut o käka och fira att vi varit mammor i 1 år! Allt ska firas! Bjuder på en HPL-bild från förra året.

Nu är fotollen i stort sett över för Dennis del och tanken är att vi ska träna lite tillsammans. I söndags tog vi en tur hela familjen. Galet mysigt! Sånt gör mig glad i hela kroppen! Tyra låg väl nerbäddad och nöjt hela vägen.

Igår var det dags för första sjukhusbesöket för hösten. Det var lungröntgen, genomlysning av lungorna samt ryggröntgen. Det gick jättebra och Tyra är en liten solstråle.  Vi fick inga besked men det gick väldigt smidigt. På måndag är nästa besök.

Tyra har nu passerat 11 månader och tog idag sitt första steg. Ett litet steg för Tyra men ett stort steg för familjen Klang/Jonsson. Hon brukar stå själv korta stunder och klappar händerna och dansar. Känns dock som att det är långt kvar tills hon verkligen går men kanske lagom till 1-årsdagen.

På fredag är det kalas här. Det blir ett gemensamt 1-årskalas för alla barn i mammagruppen. Ska bli riktigt kul!

Jag är så himla glad för min joggingvagn. Det är en fantastisk känsla av frihet att kunna springa när jag vill. Jag försöker alltid tajma in så Tyra är vaken under turen. Hon sover oftast två gånger om dagen och den tiden är dyrbar. Då ska jag helst duscha, plocka i och ur diskmaskinen, använda datorn, dammsuga och måla naglarna. Vi lägger Tyra kl. 20 och efter det gör jag inte många knop.

Kors i taket! Inget snor på flera dagar! Jippie! Den senaste veckan har vi träffat massa barn. Tyra är en riktig liten tuffing när vi är på öppna förskolan nu. Hon kryper iväg som ett skott och bryr sig inte det minsta om mig. Hon vill sitta i mitten av ringen på sångsamlingen, rycker leksaker ur händerna på andra barn och delar ut pussar till höger och vänster. Hon är precis som vilket barn som helst men ändå inte.

Vägningen på BVC bekräftade den anade viktökningen, 8040 g fördelat på drygt 74 cm. Jag trodde faktiskt att hon skulle väga ännu mer men med tanke på hur mycket hon rör sig är vi mycket nöjda. Hon äter helst själv med händerna. Pannkakor är en favorit.

Vi har fått kallelser till ytterligare tre undersökningar. Det är röntgen och genomlysingar. Det kommer bli många dagar på sjukhuset om ett par veckor men jag är såå tacksam!

Sen sist har jag hunnit med en förkylning som är så gott som borta, Tyras är dessvärre en riktigt envis som hänger kvar. Jag tror att hon har varit förkyld i en månad nu. Hur är det möjligt? Är det normalt? För ett tag sen skrev jag att det är lätt att känna sig isolerad och lite ensam emellanåt och jag har förstått att jag inte är ensam om att känna så.

Nästa vecka är det vägning och mätning på BVC. Jag tror att Tyra kommer bjuda på en viktchock. Tycker att hon har blivit rejält rund om kinderna på sistone.

Jag har hunnit med tre utemiddagar sen sist jag skrev. Ottomania med Pernilla och hennes mammakompisar Malin och Viveka, Tranquilo med min mammagrupp och middag på Hard Rock igår med Dennis, Ante och Pernilla. Tidigare har det inte handlat om att jag inte vill lämna bort Tyra utan mer om att jag har föredragit hemmamys med familjen. När hela ens liv kretsar kring barn är det faktiskt fantastiskt skönt att få ett avbrott och prata om annat över ett glas vin eller tre. Det gör nog att jag om möjligt uppskattar Tyras snoriga pussar ännu mer.

Nu har vi fått kallelser till 1-årskontroller på sjukhuset. Fem undersökningar fördelat på fyra dagar. Det är undersökningar hon gjort tidigare så jag vet ungefär hur det går till. Är såklart tacksam att det görs men känner mig lite skeptisk. Hur ska detta gå? Det är bl.a en undersökning där pH:t i matstrupen mäts under ett dygn. Tyra ska alltså ha en sond i näsan kopplat till en mätare i 24 timmar. Intressant...

Tyra har fortfarande inte fått några tänder. Jag säger att jag inte bryr mig men det gör jag nog. Jag har drömt att hon aldrig skulle få några egna tänder och att hon fick kattänder insatta istället. Små sylvassa gula kattänder! Fy!

Jag har testat nya vagnen. Det gick jättebra! Den rullar lätt och väger nästan ingenting. Jag har ju inte så mycket att jämföra med men till det priset är jag mycket nöjd.

Igår började jag gråta inne på Willys, haha! Jag hade en sprattlig Tyra i BabyBjörnen på magen, bar på en väska och en korg med tung mat. Butiken byggs om och det var svårt att komma fram. Svettpärlorna började komma. När vi står vid påläggshyllan rasar översta hyllan helt oprovocerat. Jag blev livrädd! Vi klarade oss precis men tanken på att Tyra kunde fått hyllan på sig blev för mycket. Jag letade upp en tjej som jobbar där och försökte pipigt förklara vad som hänt samtidigt som jag försökte hålla tårarna tillbaka. "En hylla ramlade ner och det är leverpastej över hela golvet" fick jag bölat fram. Kände att hon inte riktigt förstod varför jag grät om vi inte fått hyllan på oss. Jag tänkte att den dagen hon får egna barn kommer hon förstå hur livrädd man kan bli.

Idag har vi hälsat på gm, gammelmormor i Kungälv. Jag tror att Tyra börjar bli lite skygg för främlingar. Hon var inte fullt så generös med sina leenden som vanligt. Det går för långt mellan besöken tyvärr...

Vi har även fått köpt en ny vagn idag. En joggingvagn! Vi som redan hade två vagnar stående i vår minihall. Den nya får stå nere i källaren. Tanken är att jag ska kunna träna när Dennis jobbar och att vi på så vis ska få lite mer tid tillsammans. Hoppas kunna ta en premiärtur imorgon.

Här skulle jag egentligen lägga in en lite filmsnutt där Tyra går (!!) med sin lära-gå-vagn. Hon tog sina första stapplande stegliknande rörelser idag. Det är nog lite för sent för att min hjärna ska fungera.

Nu har Tyra haft två förkylningar på två veckor. Fy va tråååkigt! Jag blir så rastlös och känner mig lite ensam emellanåt. Det händer att jag får dåligt samvete för att jag inte känner mig lyckligare. Dennis är borta jämt, känns det som... Man blir så isolerad när man är van vid att hänga med andra mammor och barn. Som tur är har farfar Lasse ryckt in som barnvakt ett par gånger så jag har kunnat träna och gå till tandläkaren utan att behöva ta med mig en snorig liten tjej.

Idag har vi varit på 1-årskalas hos familjen Vilahamn. Mycket mysigt! Det var tvillingarna Kaspian och Alvina som firades. Glömde ju tyvärr ta kort på födelsedagsbarnen men här är en bild på väg till bilen. 

Nu har jag bestämt att Tyra är frisk. Hon är ju pigg och har inte haft feber på 1,5 vecka. Planen är att gå till öppna förskolan imorgon. Äntligen!